30-års jubileum

Från Tord till Agda – tillbakablickar på Skellefteå hembygdsförenings 30-åriga tillvaro:
Av Stig-Henrik Viklund

Hembygdsföreningen fyller 30 år. Men hur många känner till att det fanns ett försök redan 1955?

I Folkrörelsearkivet finns ett medlemsupprop rörande Skellefteå stads hembygdsförening.
Visst är det kända skelleftebor som skrev under detta medlemsupprop?

Norra Västerbotten den 18 maj 1955 berättar att 15 personer kom på mötet i Nordanågården.
Mötesordföranden, Carl-Ola Andersson, påvisade föreningens inriktning till kulturminnesvård. Han hänvisade till en bildkommitté bestående av ingenjör Ragnar Insulander, magister Gustaf Renhorn och intendent Ernst Westerlund.
Ernst Westerlund redogjorde för den organisatoriska saken. Han talade om framtidens museer i stiftelseform! Gustaf Renhorn talade varmt för Westlingska gården på Norrböle. Hannes Wagnstedt gisslade materialisterna och deras syn på tingen. Röster hördes för att rädda gamla stadshuset. Hannes Wagnstedt var synnerligen tveksam till att en ny förening skulle bildas.
Köpman Gunnar Jonsson, en av initiativtagarna, föreslog bandinspelningar av kända röster. Ernst W tyckte att man borde intervjua gamla stadsbor om den gata eller i det kvarter de växte upp vid. Tyvärr lär det inte ha blivit något som resulterade i en förening! Eller vet någon något annat?

Skellefte hembygdsförening hade ett konstituerande sammanträde i Nordanågården i övre våningen där foto- och klipparkivet för museet varit. Årtal: 1984. Datum: 29 augusti. Klockslag: 19:00. 13 personer var närvarande.
Förutom undertecknad de fem personer som kom att ingå i interimsstyrelsen: Tord Westerberg som utsågs till ordförande, Ulla Svesse, Ulf Lundström, Karin Lundemark samt Oscar Parkberg. Dessutom Gudrun Lundkvist, Anna-Greta Sellman, Anna Hedvall, Olle Westermark, Stina Marklund och Nisse Lindblom.
Det förekom en diskussion om arbetsformer för föreningen:
Viktigt att arbeta utåtriktat med att föra ut kunskaper om bygden. Föreningen skall vara ett opinionsorgan gentemot kommunen.
Föreningen skall ha en bred tolkning på vad som är hembygdsfrågor. Föreningen ett påtryckningsorgan gentemot museet. Föreningen skall vara fristående gentemot Västerbottens Norra Fornminnesförening. Föreningen har som uppgift att ge information till turister. Samverkan med andra föreningar är önskvärd.
Karin och Gudrun valdes till valberedning.

Hembygdsföreningen hade tre strömningar till bildandet:

1. Historielärarnas förening med Tord Westerberg i spetsen hade ordnat visningar och utflykter.
2. Föreningen för byggnadskultur eller ”husarerna” som la ned sin verksamhet före hembygdsföreningens bildande. Deras tillgångar skänktes till den nya föreningen.
3. Västerbottens Norra Fornminnesförening. En del yngre medlemmar önskade arrangemang typ föredrag, utflykter m m. Men dåvarande styrelse för fornminnes-föreningen ville verka som ett övergripande organ för hembygdsföreningar i norra delen av Västerbotten. Den styrelsen hade inget emot att hembygdsföreningen kom till. Beklagligt nog avled Tord Westerberg den 5 april 1985.

Föreningens kassör, Per Anton Andersson, sedan 28 februari 1988, avled den 22 november samma år. Undertecknad var nog den siste som talade med honom. Han fick ett epileptiskt anfall.
Vi två hade också mycket med varandra då det gällde släktforskarföreningen.

1988 började föreningens medlemblad Lilla Skelleftebladet att utges. Skelleftebladet hade ju funnits 1887-1951 för att sedan bli Nordsvenska Dagbladet. Den dåvarande styrelsen ansåg att det var lämpligt att sätta in ordet ”Lilla” före… Då och då utarbetar jag ett register till medlemsbladet.

Med tiden utkristalliserades föreningens programverksamhet. Grundstenarna var Vintermöte – Årsmöte – Höstmöte.

18 april 1989 ändrades föreningsnamnet till Skellefteå hembygdsförening. Samma år hade vi samverkan med museet, dels 15 oktober då Ulf L berättade om:
FRÅN KINNINGSBÅTAR TILL EKSTOCKAR, dels 30 november då undertecknad höll på temat IDROTTSHISTORISKA GLIMTAR FRÅN PBK TILL ’IDROTTSMEDALJENS BAKSIDA’.

1989-1991 hade vi utflykter till hembygdsområdet i Renbergsvattnet, Örviken m fl, Östra Lillträsket samt Fjällboda i Lövånger.
Brasaftnar förekom i Kågegården, sedan i Kyrkholmen – och numera i Anderstorpskyrkan.
En brasafton jag särskilt minns var den 18 april 1989 i Kågegården då Lars Jonsson berättade om några legendariska lekmannapredikanter i skelleftebygden.

Att ordna filmvisningar har varit något jag gillat. Den 25 november 1990 var nog den första. 15 november 1992 då
bl a Kvarteret Snödroppen av Holger Lindgren visades.
1991 var året då mycket hände. Hembygdsföreningen fick ett arbetsutskott. Men det allra viktigaste var nog att hembygdsföreningen lämnade in en motion till Västerbottens läns hembygdsförbund. Det var den första motionen i hembygdsförbundets historia!

Detta år kunde hembygdsföreningen föreslå namn på gator och kvarter för Eriksbergs-området. Annars minns jag en mer infekterad historia: Där nu Krukmakargatan nu finns hette det förut Skråmträskvägen. En föreningsmedlem föreslog anknytning till Rallarbacken. Styrelsen antog förslaget – men ansågs inte lämpligt av andra…

Ett förslag framkom detta år: utgivande av Gamla Stadsbor från 1945 på nytt.
Men Kulturnämnden svarade att det skulle bli för dyrt – då även inräknat andra delen från 1960.
16 mars 1991: samverkan med släktforskarna då Thord Bylund, Härnösand, höll ett föredrag på temat SLÄKT- OCH HEMBYGDSFORSKNING I NORRLAND.

1994 blev jag arkivansvarig med det material som deponeras i Folkrörelsearkivet. Arkiveringsplanen upprättades dem 25 maj 1994. Dåvarande arkivchefen Karl-Ivar Åsander noterade hembygdsföreningens organisation per 1 juni 1994.

Hembygdsföreningen anordade tillsammans med Västerbottens läns Hembygdsförbund och Sveriges Hembygdsförbunds lokalhistoriska kommitté Lokalhistoriska dagar i Skellefteå 3-5 december 1993.
Lördagens tema var ”Staden som hembygd”. Henrik Axiö presenterade projektet ur rikssynvinkel. Ulf L informerade om den lokala studieplanen som utarbetats av Annika Hallinder, Skellefteå museum.
Planer fanns i hembygdsföreningen men det var släktforskarföreningen som tog sig an. Det resulterade i skriften VÄST PÅ STAN som utkom 1995.
Sedan kom det ut flera skrifter som hade Thore Sjögren som författare.

1996 infördes något som vi kallade styrelseelev: Tanja Olofsson 1996 (blev sekreterare 1996-2002) och Stig Forssell 1999 (blev kassör 2000-2002).
11 maj 1996 hade hembygdsföreningen ansvaret för länshembygdsförbundets årsstämma med placering Degerbygården.
Lyckligtvis for Ulf och jag relativt tidigt till lokalen. Det visade sig att overheadapparaten innehöll lampor som inte fungerade! Vad göra? På den tiden hade jag nycklar till Folkrörelsearkivet så vi for och hämtade deras overhead!

”Hvad ungdomen behöfver är icke mera af nöjen, men mer af intresse, lifsuppgifter. Det gäller att öppna de ungas ögon och hjärtan för de skönhetsvärden och glädjeämnen, som gifvas i rikt mått i deras omedelbara närhet, och på den vägen skapa ett rikt ungdomslif.”

Så började jag mitt inledningsanförande. Somliga blev fundersamma! Vilket ålderdomligt språkbruk! Och så började de skratta! Men när jag sa att detta tal hölls ursprungligen i Skellefteå samskolas högtidssal i mitten av juni månad 1918 av redaktör Birger Petersson från Stockholm samt att det var tänkt att bilda en lokalavdelning av Nationella ungdomsförbundet – det mest nazistiska som fanns här i våra trakter – fick de närvarande en tankeställare. Dessutom sjöng jag fredssånger.
Ungdomar medverkade i årsstämman: Inge Johansson, basfiol – Daniel Pettersson, nyckelharpa, Fredrik Marklund, orgel, Daniel Fredriksson, gitarr samt Sara Hällstig, sång.

I förbigående kan noteras att ungdomar t o m 25 år kan bli medlem i föreningen – och det var från 1998. Inte så många under årens lopp. 2006-2007 vill jag minnas 7-8 flickor och pojkar! Det är väl inte så många numera! Men kanske i framtiden!

Hembygdscaféer anordades 1996 i Olanders café och 1997 i Café Lilla Mari. Tyvärr inte så många besökare!
Sommaren 1998: Familjedag på Nordanå. 3 december 1998 invigdes en föreningslokal tillsammans med släktforskarna och SKEFO – den har ju flyttats sedermera till gymnastik- och verkstadslokalen. Den 22 oktober 2000 hade vi ett höstmöte i mångkulturens tecken: Ghana och dess kultur.

Jag blev diabetiker april 2001. Ersattes som ordförande den 11 mars 2002 av Göran Wahlberg som var det till årsmötet 2006 – därefter vakant ordförandeskap.
Åren 2006-2007 fick jag leda föreningen fastän jag bara var vice!
Åter ordförande 2007-2008. Gunnar Karlsson blev då vice. På grund av dålig hälsa fick Bo Öhlund ta vid 2008.
En folder om hembygdsföreningen utarbetades.

Hembygdsföreningens publikationsverksamhet måste jag väl notera något:
Per Andrés arbeten Järngruvorna i Näsberget vid Byskeälv 1852-1908 utkom 2002. Året därpå utkom hans arbete om terpentinfabriken. 2004 utkom första upplagan av Sevärt längs Hälsans stig.
En mycket kort period ingick jag i arbetsgruppen, men de som fullföljde det hela var Göran W, Ulf L och Barbro Dahlgren. Slutsåld sedan länge – men i år kan man få uppleva den andra reviderade upplagan.
Curt Holmboms arbete om N´Anders Nischa utkom 2007.

Jag har delgivit en del tillbakablickar – mest inriktade på äldre tider.
Mina förhoppningar är att föreningen fortsätter sin verksamhet så att föreningen kan fira sina 40 år, 50 år osv.

Ovanstående en redigerad version av Stig-Henriks anförande den 27 september 2014 i Restaurang Arken.
SKELLEFTEÅ HEMBYGDSFÖRENING 1984 – 2014:

Ordförande:

1984 Tord Westerberg
1985 Ulf Lundström, vice och t f
1986 Ulf Lundström
1990 Stig-Henrik Viklund
2002 Göran Wahlberg
2006 Vakant <vice ordföranden: Stig-Henrik Viklund>
2007 Stig-Henrik Viklund
2008 Bo Öhlund
2011 Agda Johansson

Vice ordförande:

2002 Holger Lundgren
2003 Stig-Henrik Viklund
2007 Gunnar Karlsson
2008 Tanja Olofsson
2013 Rita Brändström

Sekreterare:

1985 Lars Jonsson
1986 Gudrun Lundkvist
1992 Britt-Marie Nordström
1996 Ulf Lundström <mars-augusti>
1996 Tanja Olofsson
2002 Barbro Viklund
2003 Barbro Dahlgren
2010 Ingrid Holmberg

Kassör:

1985 Ulla Svesse
1988 Per Anton Andersson <februari – november>
1988 Ulf Lundström, t f
1989 Ulf Lundström
2000 Stig Forssell
2003 Ulf Lundström
2011 Gunnar Sandberg

 

<<Top