Familjen Markstedt

 

VINTERMÖTE 2016 – Familjen Markstedt

Onsdagen 27 januari hade Skellefteå Hembygdsförening och Studieförbundet Vuxenskolan den årliga träffen för allmänheten i Församlingsgården, Skellefteå Landsförsamling.
Aftonens gäst var Siw Andersson, från Skellefteå Museum. Temat var ”Familjen Markstedt” som även före årsskiftet haft en utställning i vårt Museum.

Siv Andersson höll ett mycket intressant föredrag och hon hade också hade gjort en film med gamla fotografier som åhörarna uppskattade. I släkten Markstedt, en av de kända var Anders Markstedt född 1809. Männen hade anlag för ekonomi och startade flera företag som gick bra.

Många av åhörarna ställde frågor och en del kunde berätta olika episoder från 1800-talet.

Kjell Stenberg, vice ordf. avtackade Siw Andersson med blommor för det trevliga föredraget och vid serveringen hade åhörarna mycket att tala om.

Ingrid Holmberg
Sekr. Skellefteå Hembygdsförening.

Foto: Ingrid Holmberg.
Kjell Stenberg, Siw Andersson.

 


 

Familjen Markstedt – inte bara träpatroner, del 1

Firma Anders Markstedt & Söner, med rötter i Myckle by, var inte bara sågverks- och skogsägare, utan här fanns en familj som såg utvecklingen och kunde följa med i dess olika faser för att säkerställa familjens försörjning.
Fadern, Anders Hansson Markstedt, föds som andre son i en lantbruksfamilj. Han får dela hemmanet med den äldre brodern Lars Hansson Marklund. Tidigt beger sig Anders inåt landet, till Lycksele bland annat, för att handla med tjära. Tjäran levereras till tjärhovet i Skellefteå socken, som idag är infarten till museet. Härifrån skeppades tjärrunnorna ut till större marknader. Markstedt insåg snart, att de stora pengarna tjänar man på att sälja i Stockholm eller utrikes. Han blir då delägare i tre olika fartyg innan han ensam köper briggen Ferdinand. Förutom jordbruk och tjära har han också en butik i familjens kyrkstuga på Kläppen, ca 500 rakt väster om sockenkyrkan. Här får han inte bara Mycklebor som kunder, utan alla som passerar socknens centra för affärer eller kyrkobesök. Fyra viktiga ben att stå på.

De fyra sönerna, Hans Vilhelm, Anton, David Reinhold och Johan går alla in i familje-företaget. Anders och äldste sonen har redan börjat med skogsaffärer, när de under nödåren får möjlighet att under två år arrendera Lejonströms sågverk av Fredrik Pedersen. Pedersen har förköpt sig och har inga pengar att driva sågen under de svåra åren. När arrendetiden är över, kan Anders Markstedt & Söner köpa, inte bara Lejonströms såg utan även Alderholmens skeppsvarv och Björnsholmens ångsåg. Det blir investeringar som motsvarar drygt 15 miljoner i dagens penningvärde.
Efter en lång period av nedgång i trävaru-handeln vänder konjunkturen efter fransk-tyska kriget 1870-71. En aldrig skådad trävarukonjunktur inträffar med 1874 som ett prismässigt toppår. Antalet anställda är nu 65 personer.

Trots att Anders Markstedt är en av de första som köper tomt och bygger fastighet i den nya staden Skellefteå, kom han att stanna länge i hembyn Myckle. Stadsbo blir han först under de sista fyra åren i livet. Han avlider 1870, 66 år gammal.
Anders Markstedt kommer att göra en klassresa – från bonde till en av Skellefteås mest framgångsrika företagare. Utan formell utbildning lär han sig efterhand. Enligt bouppteckningen består hans bibliotek förutom av bibel, postilla och liknande litteratur, endast av en juridisk handbok från 1850, en fickbok för köpmän och fabrikanter samt ett exemplar av 1830 års konkurslag. Anders Markstedts bouppteckning omsluter 521 000 Riksdaler Riksmynt, vilket idag motsvarar 32 249 687 kr.

Anders Markstedts gård i Myckle, riven på 1960-talet

 


 

Familjen Markstedt – inte bara träpatroner, del 2

Efter faderns död flyttar äldste sonen Hans Vilhelm in i föräldrarnas hus på Storgatan. Han är den som var mest intresserad av att familjeföretaget inte bara skulle handla med skogsfastigheter, utan även köpa Lejonströms sågverk när tillfälle gavs. Den lokala tidningen var mycket nöjd när köpet blev känt; ”Denna egendomshandel måste wara särdeles gagnelig för orten, då man kan wara säker om, att werksamheten wid Lejonströms sågwerk och öfrige dithörande egendomar hädanefter kommer att med ifwer bedrifwas och arbetsförtjenst derigenom beredas för stora skaror af ortens arbetande befolkning.”
Familjens affärer växer och man anlitar firman Buckland & Watts som sina agenter i England för att kunna följa efterfrågan på sågade trävaror. När Hans Vilhelm dör 1877, endast sju år efter fadern, kan man i hans boupp-teckning se, att detta var en man som hade fått lite vidare vyer än fadern. Förutom den religiösa litteraturen finns här tyska lexikon, svensk-engelsk lexikon, engelsk-svenskt lexikon, tysk läsebok, Mays engelska, parlörer i svenska, engelska, tyska , franska, handbok för samtalsövningar, 1 band främmande ord samt Tegnérs skrifter.

Andre sonen, sjökapten Anton Markstedt, flyttar in på Lejonströms herrgård. Han gifter sig med Josefina Lundeberg, dotter till källarmästare Lundeberg.
Det första fartyg som firma Markstedt & Söner bygger sedan de köpt Alderholmens varv är barkskeppet Concordia, som sjösätts 1866. Den 21 juli 1867 återvänder hon till Ursvikens hamn. Concordia förs av sjökapten Anton Markstedt, och nu åker syskon, föräldrar och andra ur stadssocietén i Skellefteå med ångslupen Lovisa ner till hamnen. Här går alla ombord på Concordia för festligheter och ”konglig traktering”. Detta sker under det stora nödåret 1867 och sjöfarten till Ursviken har öppnat endast fyra veckor tidigare.

Vid en resa till Australien tar Anton Markstedt hem en känguru som husdjur till familjen. Senare delen av 1800-talet blir konkurrensen för svår för segelfartygen. Ångdrivna fartyg kan ge lägsta fraktkostnaden i närområdet, det vill säga Europa, då de går snabbare och säkrare.

I bortre Asien; Manilla, Java, Batavia (Djakarta) kan fortfarande segelfartygen ta billigare frakter. Långt bort, med små möjligheter till snabb kommunikation med ägarna blir befälhavaren utelämnad att ta stora beslut om frakter, oväntade kostnader som kan uppstå på vägen, besättning som blir missnöjd eller oväder som försenar skeppen. A F Tunell, befälhavare på Sävenäs, har efterlämnat meddelanden som skickas till familjen Markstedt 1882-83 och i vissa stycken kan man ana viss desperation. När det blir extra besvärligt telegraferar Tunell hem till ägarna. Ett brev befordras med andra skepp som ska åter till Europa och svenska hamnar, en resa som kan ta 60 dagar.
Anton Markstedt blir vicekonsul för Storbritannien och ledamot av riksdagens andra kammare.

 


 

Familjen Markstedt – inte bara träpatroner, del 3

Rådman David Reinhold Markstedt, den tredje sonen, låter bygga ett bönhus i staden, köper sedan tomtmarken till bönhuset och skänker dessa till stadens invånare. David R kom också att ingå som en av de ledande i bönhus-föreningen.
David R har många förtroendeuppdrag i staden, bl a i drätselkammaren.
För familjens del köper han en tomt i kv Falken och låter där uppföra en ståtlig byggnad, ritad av stockholmsarkitekten Johan Laurentz.

Den yngste sonen, Johan Markstedt, skickas till Ursviken för att sköta familjens affärer. Han återvänder till staden och det hus fadern byggde hus på Storgatan efter giftermål med Hilma Klockhoff.
Johan Markstedt, eller patron som han ofta kallades, har det stora ansvaret för firmans sågar och skogsegendomar.

De större vattensågarna börjar försvinna i början på det nya seklet. Det är inte längre rationellt att driva en vattensåg då de måste stängas vintertid och vissa somrar är det brist på vatten, med neddragning i driften som följd. När Sävenäs byggs ut med en ny ångsåg blir därför Lejonström överflödig. Sågen läggs ner 1905 och familjen Markstedt avskriver alla skulder i bolagsboden för de anställda. Åren 1906 och 1907 inköps aktiemajoriteten i Klemensnäs av firman Markstedt & Söner i Skellefteå. Dessa avyttrar aktierna 1908 till Sävenäs AB.
År 1907 realiserar firma A Markstedt & Söner alla sina tillgångar i sågverk och skeppsvarv. När bolaget nu säljer ut sina tillgångar äger man, förutom sågar och varv, 24 fastigheter i Skellefteå socken, 3 fastigheter i Byske socken, 32 fastigheter i Jörns socken, 76 fastigheter i Norsjö socken och 73 fastigheter i Malå socken.

I Skellefteå Nya Tidning diskuteras under 1902 frågan hur Skellefteå stad skall styras. Röstning i stadens angelägenheter har tidigare avgjorts med fyrktal, där den som hade störst förmögenhet också har de flesta rösterna. Fabriks- och industriägare får dessutom extra röster. I och med detta system har familjen Markstedt haft stor makt i staden allt sedan den grundades 1845. Vid rådstugan röstar man för införande av ett nytt system; en man en röst. Med 2 177 fyrkröster för det nya systemet och 555 för avslag införs Skellefteå stadsfullmäktige. Redan i december 1902 sker det första valet där man röstar på olika listor. Sorterade efter intresse; Hantverkare, direktörer, grosshandlare…
När fullmäktige sammanträder i januari 1903 väljer man Johan Markstedt till ordförande, en post som han kom att ha under många år. Johan skrev kommunal historia genom inköp av vattenfall och anläggandet av stadens kraftverk. Han väckte också tanken att leda vatten från Falkträsket, under älven, för att säkra stadens vattenförsörjning.
David Reinhold Markstedt avlider 1913 och Johan Markstedt 1932.

 

Källa: Siw Andersson, Skellefteå Museum

 

<<Top