Kulturarvet Skeeletbonnska

Skeeletbonnskan jer ju e Kulturarv som wee skå våå rääd om. Förfädren vore,
författarna Sara Lidman, Anita Salomonsson, P-O Enquist och Torgny Lindgren prata
ju vore hembygds språk.
´E språk som jeer hundretals år gåmmalt å pratas än i dag i Skeeletbygn wee omnäjd.

Det borde vara viktigt att vi vårdar Kulturarvet Skeeletboonska!
Detta kan vi t ex göra genom att deltaga i studiecirklar.
Vi på  Skellefteå Hembygdsförening anordnar cirklar. Ta kontakt med oss!

Det är svårt att lära/ öva prata på Skeeletbonnska om man inte hör
uttalet samtidigt man läser. Man bör uttala braitt – brett, tjocka L.

Jag heter Kjell Stenberg, föddes i Ersmark 14 km väster om Skellefteå.
Det var framförallt min mormor som lärde mej prata Skeeletboonska.

 

´N Ollist:
Jenna jeer nager ool:

Halv en miil – en och en halv mil
Skråål/ flänn – gråta
Tjutlås – en som gnäller
Borti andörja – ur spår!
Pootatwan – viss sorts sork, potatmågg – redskap som gör fåror i potatisland
Bäckern – manligt får
Navarveinna – borrfluga
Nästjäla – medhavd matsäck
Nåltaveiller – lite finare, lite annars
Bradu – bre på
Illsnedö – ond
Tjörmöt – tjurig
Övermaga – överdriva
Saint – surmark, surhål
Flaar – flera
Mar – mera
Fåltje – folket
Rustme – göra sig klar
Ruvall/storråmme – tar stor plats
Rubank – långhyvel
Blesli – klämmig/glad
Fetaskeft – inget förstånd, lengrädde, smågåve
Bönna, sjölvebönna – värst, lindrigt svärord
Gaud´n – galning
Saingör – efterbliven
Krammlås – grinig
Fluut – rask, sekut – långsam
Tjettom – ofta
Blesveill – förvirrad
Måsatråar – går sakta
Sävlig – långsam, sekut
He’ ruuv – det verkar som, en fågel ruuv på ägg
Bööl – råmar
Monka – klimpmjölk
Nagom lånnom – någorlunda
Oleckligt – oerhört mycket

 

 

<<Top