Sävenäs

Lokalhistoriska dagar, Sävenäs 2014-10-03–05.

Arrangör: SKEFO m fl.

Fil. Dr. Ulf Lundström, Lokalhistoriker Skellefteå Museum, inleder med att visa och kommentera gamla kartor från området Sävenäs, Skellefteå socken.

Maskinhuset, Sävenäs
byggt i början på 1900-talet
Karta över området vid Sävenäs idag.
Karta över Skellefteå och Burträsk socknar 1664 av lantmätaren Johan Persson Gädda.

Samisk närvaro. Sandig mark fortsatte öster om Skellefteå kyrka och följde norra stranden av Skellefteälven ner till älvens mynning vid Ursviken.
Vid nuvarande Skelleftehamn finns namnet Kurjoviken (Kurjen 1821, Kurjoviken 1849, Kurrjan eller Skuruviken 1859, i ett annat dokument 1859 skrivs namnet Kurjan) som kan vara av samiskt ursprung.
Det dialektala uttalet är Kurivik, till exempel i Kurivikshåle. Kurjen som gett namn åt Kurjoviken betecknades 1821 som ett nybruk och det skulle troligen disponeras av lotsarna.
Vid militärernas rekognosering 1811 kallas inloppet till Kurjoviken för Lappstrupen.
På kartan visas även Lappstryckgrundet. På en karta över lotsarnas tilltänkta mark i Yttre Ursviken från 1821 nämns ett grund som heter ”Lapp Stryck grundet”. Lappstrupen och Kurjoviken finns kvar som namn än idag medan Lappstryckgrundet kallas Erikslund och ligger uppe på land.
År 1859 fanns väster om Kurjoviken, vid nuvarande Sundgrundsbron Lappviken. Namnet lever än idag. På södra sidan av älven fortsätter sandområdet fram till Hedensbyn.

Området vid Skellefteälvens mynning år 1765. Gjord av lantmätaren Johan Boström i samband med en tvist om rågångar mellan byarna i området.
Nordenankars sjökort från 1790 som visar lastageplatsen på Bockholmen. Sannolikt anlades den som hamn och utskeppningshamn för Lejonströms sågverk vid Skellefte kyrka. Kanske anlagd omkring 1780.
Kartan visar hamnen på Bockholmen och gjordes 1811 i samband med militärens recognosering. Hamnen efterträddes 1849 av Ursviken.

Transporter mellan Bockholmen och Skellefteå.

Produkter som skeppades från bygden var främst tjära, bräder, plankor, bjälkar, men även mindre poster som lappmarksprodukter och vadmal. Johan Sandström var 1841 delägare i Brännfors såg i Åbyn och Holmfors såg i Kåge. Hans fartyg lastade träprodukter i Åbyn, Kåge, men även på Bockholmen vid Skellefteälvens mynning.

Som returfrakt från södra Sverige togs allehanda varor som beställts av sockenborna. Det kunde röra sig om spannmål (korn, råg eller mjöl), fröer, olika sorters sprit, bomull, sill, kaffe, potatis, brännvin, ärtor och salt. Fartygen anlände till hamnen på Bockholmen, varefter varorna transporterades med mindre båtar upp efter älven till Karlgård. Älvtransporterna bör ha varit en viktig biinkomst för personer som bodde vid älvens nedre lopp.
Sandström seglade inte bara på traden Skellefteå-Stockholm utan tog andra frakter mellan hamnar i Östersjön, men även bort mot England och Portugal.

<<Top